Frågor till Anders Sultan, Ion Silver om Ionosil förmedlade av Vetenskapsradions Ulrika Björksten, SR P1

Exakt vad består produkten av. Joner? Nanopartiklar?
Vår produkt Ionosil är ett såkallat kolloidalt silver som består av en blandning av silverjoner och silvernanopartiklar. Huvudparten av produkten är i jonform. Dessa utsöndras genom en speciell elektrolytisk process i absolut rent vatten som först renats genom omvänd osmos och sedan genom avjonisering. Uttrycket kolloidal betyder att man har mikroskopiska partiklar som svävar runt i en vätska. Mjölk är faktiskt ett annat exempel på en kolloid. 

Storleksfördelning?
En silverjon är kring en kvarts nanometer i storlek och silverpartiklarna har mätts upp till att vara mellan 1 nanometer och 24 nanometer i storlek.

Hur går tillverkningen till?
Det är en egenutvecklad elektrolytisk process där en mängd parametrar styrs av en dator som kontrollerar hela processen. Det handlar alltså om elektriskt genererade silverjoner -  inte silverjoner som kommer från något silversalt typ silvernitrat. Silvret vi använder är 99,9 procent rent och vi har producerat och sålt produkten sedan 2001.

 Varför behövs ett kosttillskott av silver?
Jo därför att halten silver i mat och vatten har sjunkit drastiskt sista åren - precis som alla andra mineraler och spårämnen som vi borde få genom kosten, men som nu ofta saknas helt.

Detta är en stor bidragande orsak till att människor drabbas av diverse olika sjukdomssymtom. Vår mat är helt enkelt utarmad på mineraler och spårämnen och detta leder faktiskt till olika näringsbristsymtom. Det finns faktiskt studier från 1940 och 1970 i USA som visar att ett dagligt intag från kosten av uppemot ca 90 mikrogram silver var vanligt på den tiden.

Detta motsvarar då 2 teskedar av ett kolloidalt silver med styrkan 10 ppm. Idag hävdar Livsmedelsverket att vi får ca 7 mikrogram silver genom kosten varje dag. Detta är en faktor tio mindre alltså. Det ligger väl i linje med de studier man gjort på mineral- och spårämnesinnehållet i våra odlingsjordar. De har konstaterats minskat med ca 90 procent på 100 år tack vare bruket av handelsgödsel. Med två teskedar kolloidalt silver så har man då kompenserat bortfallet av silver. Därav silver som ett kosttillskott.

På vilket sätt gör silver nytta i människokroppen?
Silver i denna form har mycket speciella syrebärande egenskaper. Varje silverpartikel kan knyta till sig motsvarande 10 gånger sin egen vikt med syre och transportera ut detta i kroppen. Jag har faktiskt själv pratat med kunder som har KOL som säger att när de tar ett par teskedar kolloidalt silver, så behöver de inte använda syrgas fullt lika ofta.

Detta är ett starkt tecken på ökad syretillförsel. Många andra rapporterar att de känner sig allmänt piggare, mår bättre och blir sällan förkylda. Många som varit beroende av återkommande antibiotikabehandlingar rapporterar att de inte längre behöver använda så mycket antibiotika  - och dra ner på antibiotikaförskrivningen är ju något vi vill i samhället.

Silver stödjer indirekt immunförsvaret. Det syre som silvret hjälper till att transportera ut i kroppen syresätter vävnaden och transporterar extra syre till fagocyterna i immunförsvaret. Dessa har som uppgift att oxidera inkräktande mikroorganismer.

Silver med sin last med syre hjälper fagocyterna åstadkomma en ökad produktion av fria radikaler i form av superoxidjoner. Bland annat en studie från mars 2009 visar på detta faktum.

Referens: Park, H.J., “Silver-ion-mediated Reactive Oxygen Species generation affecting bactericidal activity.” 2009 Water Research 43:1027-1032.

Jag har själv använt kolloidalt silver i 15 års tid och jag håller mig fri från förkylningar och influensor genom att då och då fylla på mina silvernivåer. Samtidigt så finns det tusentals andra i Sverige som gjort samma erfarenhet.

Många går från att drabbas av förkylningar ganska frekvent till att nästan aldrig vara förkylda längre. Det är bara att Googla på kolloidalt silver så hittar man förvånade användare som fått ett helt annat liv med ett par teskedar kolloidalt silver om dagen. I USA räknar man förresten med att det finns kring 10 miljoner användare av kolloidalt silver.

Eftersom vi varit vana att få silver i kosten - så är det dagens minskade intagsmängder som leder till att man kanske inte har ett lika starkt immunförsvar som man hade förr. Många blir mer eller mindre beroende av antibiotika. Detta innebär en ökad risk för resistensutveckling och risk för nedsatt immunförsvar genom att de goda tarmbakterierna dödas.

Vilka är riskerna?
Riskerna är i princip lika med noll eftersom det handlar om en produkt som innehåller bara 10 mg silver per liter. Ett hundradels gram silver per liter. Till att börja med så handlar det om intagsmängder som motsvarar vad man kunde få förr i tiden genom kosten. Det handlar om ett par teskedar motsvarande 100 mikrogram silver.

Sedan är rent silver ett ämne som inte uppvisar några toxiska egenskaper för däggdjursceller. Det gäller förresten att kunna skilja mellan olika former av silver. Det finns alltså ingen syrakomponent med i bilden som det gör i silvernitrat. Silvernitrat är både toxiskt, frätande och färgande.

Silversalter är med andra ord toxiska precis som alla andra metallsalter. Under 1900-talets första hälft så använde man faktiskt silver i väldigt många mediciner. Detta var innan penicillinet uppfanns och man använde silver som substans i olika mediciner som skulle ha en bakteriedödande funktion.

De här medicinerna skrevs ut i stora mängder och det fanns ett 90-tal olika produkter registrerade. De kunde vara uppemot 300.000 ppm starka dvs 30.000 gånger mer silverinnehåll än en 10 ppm stark produkt. Trots detta så fanns det bara en enda riktigt säkerställd biverkning av ett för stort intag av dessa mediciner - och det var faktiskt en kosmetisk biverkning kallad argyri.

Argyri det är en gråfärgning av huden. Silvret lagrades helt enkelt upp i huden och gav en viss färgförändring. Det som är intressant är att trots ett femtiotal år av användande av dessa starka silvermediciner, så finns det bara cirka 300 registrerade fall där patienten drabbats av argyri.

Jag måste få nämna att i en intressant sammanställning av Amerikanska National Poison Data System visar man att under hela 2008 så avled inte en enda person i USA av kosttillskott – där ingick då också kolloidalt silver. Kosttillskott är till och med säkrare än vanlig mat. Det dör många människor varje år som resultat av olika allergiska reaktioner från vanlig mat. Kött och jordnötter t ex.

Ställ detta i relation till hur vanliga mediciner bara i USA dödar över hundratusen människor varje år. Detta enligt amerikanska läkarsällskapet AMA. I Sverige rör det sig om kanske 5000 människor som dör av mediciner årligen. Det är enormt trist att behöva bevittna den häxjakt på mineraler och vitaminer som pågår i samhället idag.

Våra kroppar består av de här ämnena och de behöver fyllas på för att vi ska kunna fungera rent biokemiskt. Det är avsaknaden av dessa ämnen som ligger bakom många former av sjukdomssymtom. Inte det att vi skulle få för mycket. WHO:s nolleffektdos för silver är 10 gram silver under en livstid. Det är det som kallas för NOAEL och står för No Observed Adverse Effect Level.

NOAEL visar att man dagligen i 80 års tid kan konsumera 6 teskedar av ett 10 ppm starkt kolloidalt silver - utan att överskrida fullständigt säkra intagsnivåer för silver. WHO säger med andra ord att 10 gram samlat intag under en livstid är helt ofarligt.

EPA, the Environmental Protection Agency – motsvarigheten till Naturvårdsverket i USA - de gjorde häromåret en intressant sammanställning kring just silverjoner. Man konstaterade här att silverjoner är så säkra att det krävs ett samtidigt intag motsvarande 160 gram silverjoner innan det börjar bli giftigt för en människa som väger 80 kilo.

Detta motsvarar 16.000 liter av ett 10 ppm starkt kolloidalt silver. Som många säkert känner till så dör man av själva vattnet efter att ha druckit bara 8 liter vatten. Vatten kan därför sägas vara 2000 gånger mer giftigt än silvret i en 10 ppm stark produkt.

Om man då skulle använda alldeles för höga doser av en alldeles för stark produkt – så skulle ändå den enda biverkningen kunna bli en kosmetisk sådan – i form av Argyri.

Och vi pratar då tusentals gånger högre intagsmängder än vad som var brukligt när produkten såldes som ett kosttillskott.

Vilken vetenskaplig dokumentation finns?
Jag nämnde WHO och EPA tidigare. Sen har vi Dartmouth Toxic Metals Research Program som är en grupp forskare på Dartmouth college I USA.  De konstaterar också att silver är ofarligt för däggdjursceller. Till och med Wikipedia skriver att silver är ett icketoxiskt mineral utan påverkan på däggdjursceller.

Vi har medverkat med vår produkt Ionosil i en dansk studie. Det var Faculty of Pharmaceutical Sciences i Köpenhamn som i juni 2007 gjorde en studie på eventuell toxicitet från silvernanopartiklar. Studien konstaterade att produkten inte uppvisade någon toxicitet när man testade på mänskliga celler.

Silver i ren form är konstaterat ogiftigt för däggdjursceller och påverkar bara enklare cellstrukturer typ bakterier, virus och svampar. Sen för att visa effektiviteten på bakterier så har vi själva gjort en studie på antibiotikaresistenta bakterier i form av MRSA. Dessa dör vid kontakt med produkten på mindre än tio minuter.

MRSA är ett gigantiskt problem inom vården och det dör kring 50.000 människor varje år bara i Europa av MRSA. Vi har även studier på produkten i vattenreningssammanhang där alla heterotrofa och koliforma bakterier dödas effektivt på bara några minuter. Slutresultatet är att det finns inga detekterbara bakterier i vattnet.

Silver i ren form är ofarligt. De som inte vill inse detta har oftast inte insett att det är en stor skillnad mellan silversalter och rent silver.

Varför blev inte silver godkänt i kosttillskott?
Ja, låt mig först påminna om att det försvunnit ett 40-tal mineraler och spårämnen från EU:s lista över godkända ämnen att använda i kosttillskott. Det handlar alltså inte bara om silver.

EFSA som är EU:s säkerhetsorgan för mat - har ställt väldigt hårda krav för att få fortsätta sälja produkten som ett kosttillskott även efter 2010. Man krävde att vi skulle göra en fas ett läkemedelsstudie - för att visa hur mycket silver som kroppen tar upp.

Denna studie kostar över en miljon kronor och skulle enligt de experter vi konsulterat - inte räcka för att få produkten godkänd. De sa att även andra studier skulle krävas av EFSA. Vi valde då helt enkelt att flytta produkten till ett annat användningsområde. Vårt kolloidala silver ligger idag under Kemikalieinspektionen och är godkänt för desinfektion av dricksvatten samt för desinfektion av ytor.

Hur har EU-beslutet påverkat er?
Naturligtvis så har vi sett en nedgång i försäljningen, men samtidigt så har vi fått nya kunder som uppskattar produkten som en vattendesinfektionsprodukt.

Vi hör nästan dagligen av människor som har problem med bakterier i sitt brunnsvatten eller så ska man resa utomlands till områden med bakterier i vattnet - Indien till exempel. Där är Ionosil en bra kandidat att använda.

Jag använder själv produkten när jag är ute och reser och den har i mitt fall botat många fall av matförgiftning.

Varför säljer ni nu samma produkt som vattenrening?
Det vi är duktiga på är att producera kolloidalt silver av absolut högsta kvalitet. Tidigare har man kunnat sälja produkten som ett kosttillskott. När EU tog bort den möjligheten så återstod bara för oss att hitta andra användningsområden för produkten.

Att använda produkten för vattenreningsändamål är ett bra användningsområde där produkten ger effektiva resultat  -  vare sig kontamineringen beror på bakterier, virus eller svampar. Även desinfektion av olika ytor är produkten väldigt bra på. Det finns en lång tradition av att använda silver i just vattenreningssammanhang.

Redan de gamla perserna förvarade vatten i silverklädda kärl och i vilda western la man en silverdollar i vattnet för att hålla det färskt.

Det har använts silverjonbaserade vattenreningssystem för fartyg sedan 1970-talet och miljontals passagerare och besättningsmän har druckit silverjonrenat vatten när man åkt båt.

Fritidsbåtägare som vill hålla vattnet i färskvattentanken friskt – de är vana vid att använda ett silvernitratkoncentrat vid namn AquaClean. Man häller det direkt i färskvattentanken och får ett bakteriefritt vatten som håller många månader.

Till och med NASA och även det ryska rymdprogrammet använder silverjonrening av vatten för astronauterna ute i rymden. Och finns det ett område där man prioriterar säkra lösningar - så är det i rymden.

Hur fungerar kolloidalt silver i vattenrening?
Silverjonerna dödar effektivt bakterier, svampar, virus och encelliga parasiter. Två teskedar Ionosil i en liter vatten ger som resultat ett fullständigt bakteriefritt vatten som faktiskt håller sig bakteriefritt i flera månader.

Hur har ni kommit fram till doseringen?
Doseringen är 2 teskedar per liter vatten man vill rena. Den kommer sig ur de godkända nivåer med silver i vatten som WHO etablerat. 100 mikrogram silver per liter vatten är godkända och konstaterat säkra nivåer av WHO.

Säljs ionosil fortfarande som kosttillskott?
Det kan finnas någon enstaka flaska kvar i cirkulation hos återförsäljarna. Livsmedelsverkets jurister gav nämligen i slutet på förra året klartecken till att man hade rätt att sälja slut produkter som tillverkats 2009 även under 2010. Vi levererar sedan årsskiftet bara produkten som en vattenrenings- och desinfektionsprodukt.

Kan bakterier bli resistenta mot silver?
Fel hanterade så är det faktiskt som så att bakterier kan bli resistenta mot allt!

Experter utomlands konstaterar att upplevd silverresistens beror ofta på att man nått bakterierna med subletala mängder silverjoner - det vill säga alldeles för liten mängd silverjoner. När man däremot ökar på mängden silverjoner som når bakterierna, så försvinner det man upplever som resistens. Dödar man å andra sidan alla bakterier effektivt med tillräcklig mängd silverjoner, så finns det inga bakterier kvar som kan utveckla resistens.

Silver fungerar bredare än antibiotika och verkar mot bakterier på flera olika plan. Ett verkningssätt är att silverjonerna oxiderar bakteriens cellmembran. Silverjonerna binder även med DNA och hindrar bakteriens delningsprocess. Silverjonerna  stör även bakterien kemiskt och sätter olika enzymer ur spel. Centralt är att silverjoner binder effektivt till svavelsubstanser och stör den vägen enzymaktiviteten.

Silverjoner fungerar samtidigt mot både virus, svampar och encelliga parasiter. Till exempel amöbor och malariaparasiten Plasmodium.

Den Amerikanska expertgruppen IMREF konstaterar att många studier med upplevd antibiotikaresistens  - beror på felaktigt utformade studier. Man kan även ofrivilligt fått en kontaminering med salt - som då skapar overksam silverklorid. En annan vanlig orsak är att man helt enkelt fått fram för lite silverjoner till försöksområdet.

Olika miljöorganisationer har nyligen kritiserat silver för att kunna skapa resistenta bakteriestammar, men framförallt för att kunna döda akvatiskt liv. Man pekar på att silverjoner är giftigt för fiskar och andra vattenlevande organismer. Det tyvärr inte dessa miljöorganisationer tar hänsyn till - är att silverjoner existerar inte som reaktiva silverjoner speciellt länge ute i naturen. Det är nämligen som så att i naturen så binder silverjonerna med organiskt material, smuts och framförallt svavel.

När silverjoner stöter på svavel så skapas silversulfid som konstaterats vara 15.000 gånger mindre giftigt för vattenlevande liv  -  till och med Naturvårdsverket konstaterar att silversulfid är ogiftigt för vattenlevande organismer. Jag tycker det är viktigt att man får fram forskning som anknyter till hur det fungerar i verkliga livet - och inte något som bara går att uppvisa i ett laboratorium.

Kan silver leda till antibiotikaresistens?
Många experter hävdar att silver svårligen skulle kunna ge upphov till stora mängder antibiotikaresistenta bakterier. Det är som så att silver har funnits med oss sedan antikens dagar. Det finns till och med referenser till att de gamla egypterna använde silver för att läka sår.

Medicinens fader – den gamle greken Hippokrates, pratar redan på sin tid om hur man använde silverpulver för att få bukt med infekterade och svårläkta sår. Inom brännskadevården är det mer eller mindre standard att man använder silverprodukter.

Silver klarar av de antibiotikaresistenta stammar av bakterier typ Pseudomonas som snabbt utvecklas vid användande av vanlig antibiotika. Som exempel på silver i sjukvården så kan man nämna olika silversulfakrämer och silverbaserade kompresser. Användandet av dessa sedan 1960-talet - har inte skapat en massa silverresistenta stammar i samhället.

Ett annat intressant exempel på något som borde gett upphov till mängder med silverresistenta bakterier - är alla de silversmycken som människor bär. Dessa utsöndrar silverjoner som dödar och retar bakterier vi har på huden. När vi duschar avlossas silverjoner som går ut med avloppsvattnet. Så skulle teorin om bred silverresistens i samhället ha någon relevans, så borde vi sett tecken på detta redan nu.

Efter att Melhus 2007 gick ut och varnade för att användande av silver skulle skapa en massa silverresistenta bakterier, så inventerade faktiskt Danska staten hela sitt lager av antibiotikaresistenta bakterier.  Hela 400 stammar gick man igenom. Man fann då inte en enda antibiotikaresistent bakterie som samtidigt var silverresistent.

Det finns samtidigt ett antal studier som visar att silvernanopartiklar är lösningen att ta till då man har problem med antibiotikaresistenta bakterier. 

Jag känner till en studie från Indien, en från Iran, en från Taiwan och en från Checkien faktiskt. Man visar här att att silvret dödar de resistenta bakterierna. Det tillsatta silvret reder helt enkelt upp resistensen och bakterierna dör.

Vi har även testat vår egen produkt Ionosil på MRSA-bakterier. Studien visar att vår produkt eliminerar MRSA helt på 8 minuter. Fallberättelser bekräftar att det fungerar även in vivo. Detta skulle vården kunna ha en enorm nytta av tycker man.

Eftersom vi har godkänt att använda produkten inom vattenrening samt desinfektion av ytor, så kan produkten effektivt användas för sanering av smittade ytor också.

Sammanfattningsvis så kan man då säga att man borde ta tillvara silvrets positiva egenskaper och utnyttja detta där man har problem med antibiotikaresistenta stammar. Detta istället för att påstå att det skulle skapa resistenta stammar vilket många experter säger inte stämmer.